Att bara räkna antal guldmedaljer vid en sommarolympiad är alltför enkel måttstock i dessa sammanhang. Vidare så måste tas i beräkning att i bland annat Sverige så konkurrera sommar- olympiska sporter med vinterolympiska dito. Det är ju inte som i Australien där deras idrottare kan helhjärtat fokusera all tid på simning, triathlon, segling mm. Slutligen så måste man ta folkmängden i beräkning, eftersom det är rätt förståligt att till exempel Kina kan vaska fram så många olympiska mästare, när landet har barnkullar av Sveriges befolkningsstorlek att gallra från.
Följaktligen så ska vi göra en liten analys av några länders medaljskörd i de två föregående olympiska spelen (Aten 2004 och Turin 2006), och sätta det i relation till folkmängd i länderna. I beräkningen så värderas ett guld med 3 poäng, ett silver med 2 poäng och ett brons med 1 poäng. Genom att dividera folk- mängden med den totala medaljsumman för respektive land så får vi fram en ungefärlig siffra på hur många invånare det går per ”medaljpoäng” i länderna.
| | Medaljsumma Aten + Turin | Invånare/ medaljsumma (miljontal) |
| USA | 264 | 1,14 |
| Kina | 163 | 8,10 |
| Ryssland | 217 | 0,65 |
| Australien | 105 | 0,20 |
| Tyskland | 155 | 0,53 |
| Storbritannien | 59 | 1,03 |
| Frankrike | 81 | 0,77 |
| Sverige | 47 | 0,19 |
Som synes så ligger Sverige på 0.19 miljoner invånare per medaljpoäng. Vi har därmed den högsta tätheten av medaljpoäng bland de länderna som inkluderats i denna uttömmande analys. Denna topplacering lär dock förändras i och med resultaten från Beijing OS, men jag skrev redan i början av inlägget att detta är en tillrättalagd undersökning.
(Jag har även beräknat Norges medaljpoängtäthet, men väljer att inte redovisa resultatet här. Skälen till detta är nog rätt uppenbara…)
Uppdatering: Ps. Jag avslöjar den norska poängtätheten i en av kommentarerna till detta inlägg.
