Being that Angola is holding its first election in 16 years, I have compiled a list of some leaders in Southern and Eastern Africa, and denoted when they assumed office. I have furthermore calculated their average length in office, which is 12 years.
I now wonder if this apparent inbreeding of ideas across the ruling elite is the explanation to the subcontinent's under development, or is it due to the fact that the countries are not allowed to find their own solutions, without the common wealth sticking their nose?
Angola: President José Eduardo dos Santos since 1979
Botswana: President Seretse Khama Ian Khama since 2008
Burundi: President Pierre Nkurunziza since 2005
Congo: President Denis Sassou Nguesso since 1997
DRC (former Zaire): President Joseph Kabila Kabange since 2001
Gabon: President El Hadj Omar Bongo Ondimba since 1967
Kenya: President Mwai Kibaki since 2002
Lestho: Prime minister Bethuel Pakalitha Mosisili since 1998
Malawi: President Bingu wa Mutharika since 2004
Marc Ravalomanana: President Marc Ravalomanana since 2002
Mauritius: President Anerood Jugnauth since 2003
Mozambique: President Armando Emílio Guebuza since 2005
Namibia: President Hifikepunye Lucas Pohamba since 2005
Rwanda: President Paul Kagame since 2000
South Africa: President Thabo Mbeki since 1999
Swaziland: King Mswati III since 1986
Uganda: President Yoweri Kaguta Museveni since 1986
Tanzania: President Jakaya Mrisho Kikwete since 2005
Zambia: President Levy Patrick Mwanawasa since 2002 (-2008)
Zimbabwe: President Robert Gabriel Mugabe since 1980
Uppdate: There seems to be some sort of ”power deal” in Zimbabwe between Mugabe and Tsvangari. Although, as stated above, it could be good with some fresh blood in office I have my sincere doubts that the situation in Zimbabwe will change significantly with Tsvangari in charge.
SVD SVD SVD DN DN DB VG Pol LV Pub Pub DT TT TT
Personal info:
- Geoffrey Goines
- Swedish, Nature conservation freak, Passionate about Africa, Loving Peace, Politically neutral
Friday, 5 September 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jag tror att västerländskt bistånd, konserverat makt och ökat korruptionen, i Afrika.
Jag har funderat på om vi inte skulle ändra biståndet?
Hur skulle det fungera om vi byggde skolor och sjukhus i de länder där investeringarna inte belades med skatt, tull eller avgift, och där marken tillhandahålls av regimen?
Vidare att vi byggde självförsörgande enheter med avseende, vatten avlopp och energi.
Slutligen att vi betalade driften och krävde utformningen av läromedlen och vilka ingrepp sjukhusen inte får utföra.
Romantiska tankar om bistånd utan krav har ju testats i 60 år med kontyraproduktivt resultat.
Hade inte afrika fått ett öre, skulle de säkert haft det bättre idag, med tanke på att den kontinenten har de största tillgångarna av alla jordens.
Jag drömmer om ett avskaffande av Sida och upphörandet av alla bidrag till NGO:er från politiker.
Ersättningen heter enskillt engagemang, och subventioneras genom skatteavdrag, som kan styras så att långsiktiga bidrag ger större avdrag, tills nivån blir minst 1% av BNI.
Långsiktigt bistånd borde bara vara sjukvård och utbildning.
Katastrofhjälp borde utföras av NGO:er finansierade med skatteavdragna privata donnationer.
>gunnar littmarck
Visst kan vi avskaffa alla NGOs. Men då vill jag också ha ett avskafande av företag som fått kontrakt/rättigheter till mark mm under kolonalismen eller till följd av ngn diktators egenintresse.
Men hallå!
Läser du all informatiuon på samma sätt, förstår jag att du tror att jorden blir bättre av nordeuropeisk co2 fobi (nollbegränsning i global utvinning..)
Jag skrev att inga politker ska få ge skattebetalarnas pengar till NGO:er, de ska finansieras genom privata skattesubventionerade donationer..
Det vesäntliga i mitt inlägg var att lägga om ett bistånd som visat sig vara kontraproduktivt.
Jag hävdar att Afrika skulle haft det bättre om de inga bistånd fått, ty den kopntinenten är rikast av alla, trots historisk utsugning.
Om du hävdar att den kontinent som har de bästa förutsättningarna, ska få bistånd (de borde såklart ge bistånd, till mindre lyckligt lottade regioner), anser du tydligen att människorna där är av en odugligare sort.
Jag misstänker att vi med bistånd konserverat makt och gött korruption, krig, samt minskat insitamentet till utveckling.
Självklart har vår elaka jordbrukspolitik, ytterligare hindrat dem.
Vad gäller om några företag fått mark av korupta neregkungar, så ska såklart de konfiskeras.
Hur är det med de jorbrukare som tidigare såg till att Zimbabwe var exportör?
Ska alla korupta skitstövlar som fått mark av svinet Mogabe, lämna igen stöldgotset med?
60års bistånd har inte givit, något bestående gott, till de människor majoriteten av skattebetalarna velat hjälpa till utveckling.
Jag anser att vi måste ändra taktik, annars kommer såklart allt bistånd upphöra av trycket som uppstår då allt fler inser att det skapat större orätvisor och beroenden än det undanröjt.
Så vill du den fattiga afrikanens väl, borde du tänka konstruktivt.
Vad med mitt förslag att bara stödja genom utbildning och sjukvård och bara till de som inte belägger bidtåndet med tullar, avghifter eller skatter?
Vidare att ersätta skitsida med ett succesivt införande av skatteavdrag till långsiktigt projektbistånd?
Du kan ex. minska SIdas anslag med 10% av dagens nivå i 10 år tills allt är borta och nerlagt.
Kanske måste det till över 100% i avdrag för att np 1% av BNI, men jag tror att det i så fall beror poå att så många idag vet att enbiståndskrona skapar 2kronors elende, på långsikt.
Om possitiva projekt enl. ovan byggdes upp skulle säker de flesta vilja vara med och betala.
Jag kan tänka mig fler integreringsvägar.
När det byggts upp en univeristetsstad i ett land som uppfyller kraven ovan, kan svenska långvårdspassienter få välja på vård där.
Vidare kan lkandet på sikt få se fram emot att bli medlem i EU...
det finns massa fina morötter att locka fram det bästa i uyveckling med.
>gunnar littmarck
Din förslag skiljer sig inte nämnvärt från dagens biståndsmodell. Vill du modernisera biståndet så krävs radikala och självuppoffrande förändringar, ngt som biståndsgivarna inte är beredda att gå med på.
Exempelvis vore en fullständig subventionering av högre utbildning ett sätt att bygga upp länder från grunden. Men tyvärr så ses detta av väst som en missgynnande av det egan humankapitalet.
Post a Comment