Forskare skriver i en artikel publicerad i Nature att man inom kort ska kunna ”klona” spermier och ägg från hudceller. Den biologiska klockan är således ett minne blott och man kan förvänta sig se 100-åringar som nyblivna föräldrar. Tanken är motbjudande, dels för att den nyfödda bebisen måste åka raka vägen från bb till sina föräldrars begravning. Dels så bestämmer generna bara ungefär 30% av den vi är, resten är miljö, där den sk ”paternal effect” (ung. föräldrarinverkan) utgör en stor del. Därmed går barnen miste om uppemot 70% (sanning med viss modifikation) av sin identitet när föräldrarna är för gamla för att leva bortom barnets första stapplande steg.
Aftonbladet Aftonbladet
Friday 18 July 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Varför skulle man få se 100-åriga föräldrar bara för att man kan göra könsceller av hudceller? Idag kan man ta andras ägg och spermier eller man kan frysa ner sina egna för senare behov. För att en 100-årig kvinna ska kunna bära ett foster i sin livmoder krävs det en hel del mer jobb.
För det andra så har föräldrarna inte den stora betydelse som många påstår. Miljön har mycket riktigt stor betydelse för utvecklingen, men andra vuxna och barn har minst lika stor påverkan som föräldrarna.
>linje
Anledningen till att jag anspela på just 100-åringar var rubriken i aftonbladet.
Jag håller med om att miljö inte bara är "paternal effect", men denna är den absolut starkaste bidragande orsaken till bildandet av barnet identitet.
Hej!
Har du några tips på bra litteratur om arv/miljö. Lite intresserad av att läsa mer om det!
/micke
>micke
Lite svårt, eftersom mkt av litterturen sär ute är alltingen på rätt låg eller rätt hög nivå. Finns lite för den intresserade/ambitisöa men relativt oinsatta.
Beroende lite på din bakgrundskunskap i ämnet så skulle jag rekomendera Mats Björklunds bok "Evolutionsbiologi". En av väldigt få böcker på svenska i ämnet. Mats skriver bra, men lite svårtuggat ibland. Han ger dock referenser till andra bra texter i boken.
Maynard Smiths bok "Evolutionary genetics" är väldigt uttömmande om hur arv spelar in i våra liv. Författaren var matimatiker från börja, och det kn därför vara lite svårt att hänga med i ekvationerna ibland.
Min personliga favorit är Krebs och Davies bok "An introduction to behavioural ecology". Kräver kanske lite bakgrundskunskap inom ekologi/evolutionsbiologi, men en biblen inom beteendeekologi (som ju är vetenskapen som gärna vill veta om det är arv eller miljö som är orsaken till ett visst beteende).
Post a Comment